Innehåll

I takt med globaliseringen har de religiösa bilderna kommit att bli handelsobjekt och vardagsföremål. Oavsett om de från början dyrkats som kultföremål förekommer de nu i snart sagt vilket sammanhang som helst. Huvuden av Buddha finns på golvet i möbelaffären, i frisersalongens skyltfönster, på hyllorna i blomsterhandeln och i byggvaruhuset o s v. Bilderna själva tar ingen skada av det. Men inom buddhismen antas det att de som använder föremålen riskerar att skadas när de behandlar sådana föremål vårdslöst eller respektlöst. Ur buddhistisk synvinkel kan det också uppstå problem när Buddhabilder behandlas som slit-och-slängobjekt.

I alla religioner är det viktigt hur de visuella religiösa föremålen hanteras. Det finns till exempel mängder av buddhistiska “Tankas” (bildrullar) vars komplicerade läsart bara behärskas av de invigda, de som har särskild “fullmakt” att tyda dem. Bara verkligt kunniga mästare klarar att tolka rullarnas innehåll. Och mästarna väljer i sin tur kunniga utövare att fungera som “lämpliga kärl” för den rätta användningen av dessa bilder. Bilderna kan verka nog så lockande som färgrika dekorationsobjekt i “österländsk” stil. Ändå är de bärare av djupgående och mångtydiga meningsskikt som förblir dolda för den oinvigde, och som därför kan vara vilseledande och till och med vara skadliga. Buddhister anser att de religiösa visuella föremålen utgör redskap och kartor för andliga “sökare” som det behövs en högt utvecklad läsförmåga för att kunna avkoda och förstå.

Visuella objekt är rika på komplicerade meningsstrukturer. Vi kan förväntas känna till innebörden hos de bilder som hör till vår egen kulturkrets. Krucifix brukar ju inte användas till att hänga kläder eller hattar på, och Mariaskulpturer placerar vi inte på toaletten eller använder som tvålkoppar. Men andra kulturers bilder uppfattar vi som estetiska och oproblematiska – deras djupare mening är okänd för oss.

Inom buddhismen ses sinnena som andliga färdigheter som kan tränas ustr. Seendet, skapandet och de tolkningar som samtidigt uppstår utgör grunden för våra olika språk och handlingar.
Våra tankebanor verkar ofta röra sig slumpmässigt i den ena eller andra riktningen, men det går att utveckla dem till att bli medvetna och reflekterande.

Syfte

Syftet är att lära eleverna skilja på bilder med profant respektive religiöst ursprung, att nå en högre sensibilitet i umgänget med bilder från andra religioner, och att göra dem medvetna om att det
förekommer att bilder som vi har “lånat” från andra kulturer används på ett olämpligt sätt.

Upplägg

Övning 1
Bilder av Buddha i tryckta media
Gå igenom tidningar, tidskrifter och annat bildmaterial (som kursledaren medfört) och leta efter Buddhabilder. I vilka sammanhang kan man hitta sådana religiösa bilder? Används de för att dra blicken till sig (i t ex annonser) eller i dekorativa sammanhang (som prydnad eller utsmyckning) eller som utfyllnad? Går det att se någon skillnad i användningen av bilder från den “egna” och den “främmande” religionen? Vilka bilder blir använda i enlighet med sin religiösa betydelse, och vilka blir inte det? Diskussion, jämförelser och utvärdering av de bilder gruppen hittat.

Övning 2
Buddhabilder
Projicera upp en Tanka-bild på en stor skärm. Låt kursdeltagarna börja med att ventilera sina iakttagelser, tankar och associationer. Vad säger oss bilden? Skulle ni vilja hänga upp den på väggen? Var i så fall? Varför? Varför inte? Sedan visas en kort film där abboten i Rabten Choeling, ett buddhistiskt kloster i Tashi Rabten i Kina, tillsammans med andra beskriver bilden och meningen med själva Tankatraditionen (se det nätbaserade materialet). Gruppen jämför sedan sina första intryck av bilden med hur de nu uppfattar den.

Variationer & Fördjupningar

Övning 3
Andra heliga bilder
Undersök bilder med religiös bakgrund – denna gång kristna: en masstillverkad änglabild, en ”kramdocka” av påven, ett stearinljus i form av den helige Franciscus. Diskutera begreppen konst och kitsch så som de presenteras i det nätbaserade materialet (varifrån utskrifter kan göras). Analysera olika inställningar till användandet av religiösa bilder i deras ursprungliga kontext respektive i sammanhang de inte varit avsedda för. Vad är “lämpligt”, och finns det användningsområden som i sig är “olämpliga”?

Övning 4
Religiösa bilder som modeaccessoarer
Undersök hur religiösa avbildningar (krucifix, radband mm) används i modet, som smycken, i ungdomskulturen (tatueringar), på etno- indiescenerna.

Frågor

• Får religiösa bilder användas hur som helst? Vilken betydelse har begrepp som personliga rättigheter, respekt, förföljelse och diskriminering, förlöjligande eller heroiserande? Diskutera copyright i allmänhet.
• Finns det någon skillnad mellan att hantera religiös konst och icke-religiös?
• Vad innebär det om man bränner böcker eller förstör och förbjuder bilder? Hur viktiga är bilder, och vad har de för betydelse för vår kultur?
• På vilka sätt kan världsliga bilder ges gudomlig prägel eller förvandlas till fetischer?

• Religiösa föremål: går det att se det “gudomliga” hos dem? Hur manifesteras det i så fall?