Innehåll

I det dagliga livet blir vi så småningom blinda för det som omger oss, vilket gör det svårt att ifrågasätta innehållet i alla de bilder som strömmar förbi. Därför vill vi föreslå några bildverktyg som kan hjälpa till att öka förståelsen inför hur människor avbildas i medierna. Om vi följer den viktigaste principen om att alltid börja med att samla och jämföra bilder kan vi sedan, som en nutida Sherlock Holmes, aktivt börja iaktta de kompositions- och värdemönster som bygger upp en bild.

Att överblicka innebär också i viss mån att distansera sig, men det går också att nå en djupare förståelse för vår bildvärld genom att närma sig en bild med empati. Medan ni håller på med att samla ihop och välja ut massproducerade bilder för att kunna studera dem, kan det vara bra om du och dina elever slutar surfa runt på ytan en stund och istället gör en djupdykning ner i det visuella budskapets många skikt. Det går lättast om vi kliver i skorna på dem som avbildas, och så noga som möjligt försöker härma deras kroppsspråk eller ansiktsuttryck. Ni kan därmed fördjupa bildanalysen genom rollspel, ”förstå genom att göra-metoden”, som gör det lättare att avslöja könsstereotyper eller att uttrycka vaga och obestämda känslor. Med hjälp av en digitalkamera kan ni sedan lägga märke till skillnaden mellan hur det bokstavligen känns i kroppen när ni intar en särskild position, jämfört med när den enbart kan ses utifrån. Det är en dimension som vi ofta missar när vi med bara blicken zappar omkring i det dagliga bildflödet.

Om vi betraktar förebilderna i äldre tiders konst har vi möjlighet att se hur genusnormerna för ”maskulinitet” och ”femininitet” har förändrats i den västerländska traditionen (se Margareta Gynning, s. 18). Men vissa karakteristiska drag finns ändå kvar även om de idag kan ha en annan innebörd. Ett exempel är kvinnors hudfärg: se på kosmetikaindustrins annonser eller collaget “Mediamodell V”. Den vita och ljusa hyn fortsätter att stå för kvinnlig skönhet, renhet och ungdom. Det är den normen som är gällande, trots att mediaindustrin numera är global. En viss ”solbränna” är dock tillåten för vita kvinnor i samband med reklam för det semesterliv som tycks förbli en bristvara för stora delar av världens befolkning.

Syfte

• Att kasta ett kritiskt öga på oss själva och våra kulturtraditioner.
• Skapa medvetenhet om vilka detaljer i en bild som gör att vi tolkar den i en särskild riktning. Detta kan ske genom att vi använder visuella redskap som s k inramning/ominramning, centrering, eller genom att göra collage av medias bilder respektive av konstreproduktioner.

• Skapa medvetenhet om hur stereotyper konstrueras, och om hur de påverkar vår tolkning och förståelse av bilder.

Upplägg

En bra utgångspunkt för diskussioner om bildförståelse, för att nå de syften som beskrivs ovan, är att börja med analyser av mediabilder. De övningar som föreslås här nedan låter deltagarna i workshopen se på bilderna från en mängd olika infallsvinklar. De nya visuella redskapen och erfarenheterna kan sedan tillämpas på många olika områden.

Den som använder sig av samla och jämföra-strategin skaffar sig genast ett grundläggande kritiskt raster för massmedias stereotyper om kvinnor och män. Rollspelslekar leder till att vi “förstår genom att göra”, vilket gör det lättare att diskutera vad det har för betydelse när jag använder olika kroppsspråk och ansiktsuttryck. I mötet med andra kan gruppdiskussioner bidra till en mängd olika berikande betraktelsesätt, förutsatt att läraren som moderator aktivt stimulerar till detta. Då lägger vi den bästa grunden för undersökningen av bildkonventionernas strukturer och stereotypernas ursprung. Därmed får vi en bättre förståelse för reklamens och konsumismens bildspråk och dess inverkan på hur vi kodar kön.

Övning 1
Kvinnor och män i media
Ta fram bildmaterial ur tidningar och tidskrifter. Koncentrera er gärna på politiker, stjärnor, barn, gestalter ur modevärlden och från dataspel och på reklambildernas framställning av människor (alternativt: blanda bildkategorierna). Det viktigaste är att finna bilder med ett gemensamt tema. Kanske det är en kroppsställning, ett ansiktsuttryck, en symbolisk färgsättning eller någonting som har att göra med själva iscensättandet av bilderna som ni fastnar för. Gör ett collage som underlättar för de andra att känna igen de upprepningar som skapar bildstrukturerna. Då kommer diskussioner igång i gruppen, och olika synpunkter på samma bild berikar processen med det visuella utforskandet av våra media.

Övning 2
Motbilder
När väl eleverna har fått en klarare uppfattning om vad som i media gör en man maskulin och en kvinna feminin är de redo för en övning om motbilder. Betrakta collaget “Också män kan le”. Vilken detalj är det som skiljer normerna för “manlighet” från “kvinnlighet”? Hur kan vi förändra någon väsentlig del i bilden så att den blir mindre stereotyp? Hur skulle kroppsställningens erotiska utstrålning kunna förstärkas idag? Hur fungerade det i äldre tiders konst? Och i den moderna konsten: finns det något liknande mönster där?

Det som stereotyperna förnekar är att vi människor faktiskt är olika. Å andra sidan hjälper de oss i viss mån att kommunicera med varandra. Vilken är fördelen med reklamens stereotyper? Vilka typer av problem kan finnas? Hur påverkar de genusrelaterade stereotyperna er i gruppen – är det främst under arbetsdagen eller på fritiden? Blir ni personligen upphetsade av kvinnor med stora, våta läppar? Tycker ni att män med dystert och härjat utseende är sexiga? Hur kodades män och kvinnor med sexuell utstrålning i den äldre bildtraditionen?

Om ni tänker på kvinnor i modevärlden, i musikkanalerna i TV eller i de flesta porrfilmer: vilka skäl ligger bakom de olika skönhetsidealen för kvinnor? Varför visas männen mera sällan nakna än kvinnorna? Vilka andra kulturer känner ni till, idag eller i det förflutna, där männen till det yttre är mer uppseendeväckande än kvinnorna?

Övning 4
Tidsresan
På affischer och reproduktioner av äldre konst kan ni säkert finna mängder av elegant klädda människor, porträtt av mäktiga män och många nakna kvinnor. Välj ut några kategorier och kombinera dem. Om ni inte vill klippa sönder dem går det säkert bra att fotokopiera eller skanna in dem så att de kan bearbetas i datorn. Plocka ut de bilder som har de mest intressanta bildkonventionerna. Sök sedan i dagsaktuella tidskrifter och tidningar efter porträtt som på ett eller annat sätt liknar de exempel ni har valt ut från det förflutna.
Vad verkar ha ändrats? Vad ser fortfarande likadant ut? I vilka avseenden kan det socioekonomiska läget ha förändrats, och på vilka sätt är det sig likt?

Gå gärna vidare och undersök andra teman med hjälp av era nya visuella färdigheter.

Övning 4
Inramning
Gör några bildramar i olika storlek av kartong eller papper. Gör en utsirad bård runt ett par av dem. Håll sedan ramarna över de bilder som ni har valt ur konstböcker eller tidskrifter. Vad händer? Ominramningen sätter nytt ljus på det som är välbekant, och den är därför ett nyttigt redskap för att skärpa bildseendet. Vi sänker hastigheten i seendet och blir mer observanta på detaljer. Vi upptäcker till exempel att en avfotograferad hand kan ha blivit omsorgsfullt retuscherad, för att dölja rynkor och ådror. Samma sak när det gäller hur ögon skildras i reklambilder. Med andra ord: det är inte bara en hand eller ett öga i största allmänhet, utan det är en fotoarrangerad verklighet, och på det sättet har mediabilderna en hel del gemensamt med måleritekniken.

Övning 5
Text och kontext
Välj en bild, antingen en som har förändrats med hjälp av collageteknik eller en originalbild. Sätt in den bilden i olika layoutsammanhang: i en tidning, en tidskrift eller ett fotoalbum. Förstora den om det behövs i fotokopiatorn eller i datorn efter inskanning.

Hur påverkas bildens betydelse av det nya layoutsammanhanget? Hur påverkas din egen tolkning? Om du lägger in en bildtext, ger bilden en rubrik, eller ett pris – som i en auktionskatalog – vad händer då med bilduppfattningen?

Frågor

• How do visual messages and their implicit norms influence us, considering that images “out there” are inside of us the second we see them?

• Faced with repetitive media models coming from all channels all the time, what choices do we really have without visual awareness and value-questioning?