Innehåll

Det är först när vi får svårigheter att förstå en bild som vi inser hur präglade vi är av vår egen tids bildkonventioner. Vi behöver analysera de olika kulturella koder och budskap som omger oss i vardagen, eftersom betraktandet är en del av en meningsskapande process. Det är därför viktigt att lära sig koda bilder för att kunna förstå hur det förflutna kan vara en del av det närvarande. Genom att visa på paralleller mellan “nu” och “då” kan vi se hur mening konstrueras i vår visuella kultur.

Vilken makt som bilderna har över oss illustreras bäst av våra nationella symboler. Den nationella identiteten konstrueras och rekonstrueras i en ständig process, den visualiseras i form av bilder och symboler som påverkar vår förståelse av den. Bilder är inte bara del av en ideologin, de är också redskap som kan användas för att skapa den.

Syfte

Att undersöka hur den personliga erfarenheten/historien och faktorer som genus, sexualitet, sociokulturell bakgrund, ålder, geografiskt läge och nationalitet påverkar hur vi uppfattar bilder. Både gamla och nya konstverk och massproducerade bilder analyseras.
Fokus är på bildförståelse och identitet. Meningen är att ge både lärare och elever redskap som kan hjälpa dem att nå ett mer kritiskt bild- och formseende.

Upplägg

Ett bra sätt att börja en diskussion med eleverna om bildförståelse är att använda en bild som är svår att avkoda.

Övning 1
Blicken och det ömsesidiga igenkännandet
Låt eleverna ge en detaljerad beskrivning av Giuseppe Arcimboldos 1500-talsmålning. Till att börja med kommer de då att försöka se och beskriva figuren som en människogestalt, trots att den ju är sammansatt av djur och olika slags föremål. Vi lär oss att avkoda ansikten mycket tidigt i livet. Blicken och mötet med ett annat ansikte är grundläggande för vår förmåga att tolka verkligheten. Relationspsykologer menar att strävan efter kontakt utgör människans främsta drivkraft. Det lilla barnet föds med en förmåga och önskan att relatera till omvärlden. Betraktandet är en viktig del i denna process, där vi aktivt engagerar oss och skapar oss själva i samspel med andra. Detta är en del av en meningsskapande process där bild- och formseende ingår. Barnet använder det egna bildskapandet som ett av många språk för att tolka och förstå omvärlden. Skolbarn ska därför inte behandlas som ”miniatyrkonstnärer”. De ska istället uppmuntras att använda hela sin fantasi och lära sig hantera olika visuella redskap.

Övning 2
Porträtt
Idag tar vi de nya teknologierna till hjälp för att relatera till omvärlden. När dina elever arbetar med bildförståelse är det viktigt att poängtera att de ska göra det i samspel med andra. Många brukar ta foton
av kompisarna med sina mobiltelefoner, och delar sedan med sig genom att sms:a dem till andra vänner eller lägga ut dem på nätet, på facebook till exempel. Låt dina elever därför ta foton av varandra och diskutera dem efteråt. Vilka tycker de bäst om, och varför vill de visa dem för andra?

Övning 3
Genusperspektiv och “den manliga blicken”
Be dina elever att se på bilderna i Del I (sid.137-141) och läsa sidorna 111-113 i Del II av “The Learning Eye –Contributions to visual literacy ”. Analysera texten och jämför bilderna med deras egna mobilfoton. Diskutera hur bilder inte bara är en del av ideologin, utan att de också är med om att skapa den. I Julius Kronbergs målning från 1800–talet skolas betraktaren, genom att följa faunernas exempel, att se på den nakna “Jaktnymfen” utifrån voyeurens heterosexualiserade perspektiv. En jämförelse mellan den vilande nymfen och Jan Massys ”Venus Cythereia” från 1500–talet visar – trots att poserande kvinnor är en del av den västerländska bildtraditionen – att Kronbergs nymf är målad utifrån ett mer passivt och objektifierande betraktelsesätt. Eva Saros collage (s.20, bild 3) visar att vi idag har ett ännu mer sexualiserat perspektiv i vår visuella kultur. Nuförtiden skildras också män som sexobjekt, medan kvinnors kroppar styckas upp och presenteras som kommersiella varor, utifrån en “penetrerande blick”.

Övning 4
Genus och rollspel
Uppmana dina elever att härma kroppsspråket hos figurerna i Alexander Roslins “Brukspatron John Jennings, hans bror och svägerska” från 1700-talet. Låt dem använda en digitalkamera som hjälpredskap i rollspelandet. Diskutera hur föränderliga genusnormerna har varit genom historien. Det som vi idag ser som den kvinnliga normen, som “femininitet”, var på 1700-talet ett ideal för både män och kvinnor. De var sminkade, bar pudrade peruker och rikligt broderade kläder. Det finns stora likheter mellan vår tids fokusering på ytan och 1700-talets elitkultur som var präglad av lyx och konsumtion. Detta aristokratiska skönhetsideal som i vår tid uppfattas som androgynt och könsöverskridande, har sina rötter i den europeiska hovkulturen. De var ett uttryck för en form av social koreografi som strävade efter att balansera kropp, rörelseuttryck och dräkt till en perfekt bild. Grace och skönhet var lika mycket en manlig kvalitet. Det som idag uppfattas som den kvinnliga klassiska balettdansösens kroppsspråk härstammar från den franska hovkulturen, i synnerhet Ludvig XIV:s egen iscensättning av kungarollen. Det är först under 1800-talet vi får en total åtskillnad mellan könsnormerna, när männen hänvisas till det offentliga och kvinnorna till det privata rummet. I mötet med Roslins porträtt får vi syn på hur präglade vi är av vår egen tids könsnormer och heteronormativitet, och inser att konventionerna är i ständig förändring.

Övning 5
Den nationella identiteten
Låt dina elever ta med sig en bild eller ett föremål som ger associationer till den egna nationella identiteten. Diskutera vad som fick dem att välja just den bilden, och hur de vill definiera nationalism i förhållande till det land där de bor. Låt dem sedan titta på bilderna på sidorna 142-151 i (Del I) av grundboken ”The Learning eye – Contributions to visual literacy”, och läs avsnittet Nationalism – från “Midsommardans” till skivade Dalahästar i (Del II), sidorna 114-119. De kan också använda CD:n Action som ingår i samma bok, där de får följa med på en guidad tur i samma ämne. Se därefter på bilderna tillsammans med eleverna och analysera hur olika nationalitetskoncept genom tiderna har varit med om att skapa landet de lever i. Om några har erfarenheter av andra kulturer: hur har det i sin tur påverkat deras identitet?

Variationer & Fördjupningar

• Undersök vilken betydelse klass, genus eller kulturell bakgrund har i förhållande till identitet och etnicitet.

• Försök att hitta några viktiga nationella ikoner på nätet. Diskutera sedan stereotyper och motbilder till dem.