![]() |
Luento, mediaworkshop ja ryhmätyö |
![]() |
Half a day |
![]() |
Mohammed image archive
Euroopan eri puolilla julkaistuja artikkeleita, joista on koottu yleiskatsaus nettiosoitteeseen www.perlentaucher.de |
Innehåll
De kontroversiella seriebilderna av Mohammed som publicerades av den danska tidningen Jyllandsposten i september 2005 bevisade än en gång bildens enorma kraft och förmåga att påverka. Den efterföljande debatten handlade inte enbart om förbudet att avporträttera profeten eller om de muslimska symbolernas betydelser. Den berörde också ämnen som invandringen och muslimernas integration i Europa.
Religiösa, i synnerhet islamiska, bilder eller symboler i massmedia är bärare av en mängd olika, mestadels undermedvetna, betydelser. De förknippas inte bara med islam som religion, utan också med de islamistiska militanta rörelser som ofta vägrar acceptera det nya hemlandets normer. Huvudduk eller slöja betraktas av många som symbol för förtrycket av kvinnor inom islam, medan däremot jämställdhet mellan könen anses som en av grundpelarna i de västliga liberala demokratierna.
Syfte
Det här avsnittet vill förmedla en mer sammansatt bild av de islamiska symbolerna genom att sätta in avbildningar av profeten Mohammed eller av slöjan i en historisk och sociokulturell kontext. Det blir möjligt om vi synliggör de underliggande värderingar och antaganden som ofta dominerar diskussionen om islams bilder. Samexistensen mellan olika kulturella och religiösa gemenskaper kräver reella kunskaper och insikter om de värderingar och föreställningar som påverkar diskussionerna om t ex slöjan.
Upplägg
Be eleverna ta med sig klipp med islamiska symboler och bilder från tidningar och tidskrifter. Alternativt: börja med att visa dem ett antal islamiska bilder, bland annat porträtt av muslimska kvinnor i huvudduk, och bilder ur nätarkivet Mohammed Image Archive. Sedan ber ni eleverna att i mindre grupper diskutera vilka betydelser bilderna har för dem och vilka associationer de får. Om möjligt bör grupperna bestå både av muslimska och icke-muslimska elever. Läraren/moderatorn försöker sedan ge en teoretisk bakgrund utifrån några av de frågor som dykt upp i diskussionen. Som utgångspunkt kan väljas t ex:
- En introduktion till islams historiska tradition kring bilder och en jämförelse med den judiska eller kristna traditionen (orientalismen). Se även Ruth Gschwendtners-Wölfles bidrag, s 30, om buddhismen)
- Fokusering på rätten till yttrandefrihet
- Fokusering på muslimernas närvaro i Europa och deras (vilja till) integration i en i huvudsak sekulär judisk eller kristen kultur.
- Fokusering på slöjan som symbol för kvinnoförtryck i den muslimska världen.
Därefter tar gruppen på nytt ställning till sina tidigare tolkningar av bilderna.
Övrigt Material
På vår hemsida, www.the-learning-eye.eu, finns det gott om bakgrundsmaterial som går att använda för att illustrera det som sägs ovan om inriktning och tendenser i diskussioner om islamiska symboler. När det gäller orientalismen, som belastat diskussionerna under flera hundra år, vill vi hänvisa till Edward Saids klassiska arbete “Orientalism” som utkom 1979. Said drev som sin huvudtes att Västerlandets bild av Orienten har präglats av kolonialismens attityder, av rasism och en politisk exploatering som varat i över två hundra år. Även om Saids kritik inte förblev oemotsagd har hans idéer lett till att de västliga uppfattningarna om Orientens kultur på många håll kommit att omprövas.
Om ni vill diskutera yttrandefriheten kan ni börja med att fråga om den skulle kunna gå före religiösa hänsyn, enligt Voltaires motto: “Även om jag inte håller med er skulle jag kunna dö för er rätt att framföra era åsikter.” Somliga varnar för att religiöst hat kan blossa upp och vill till och med göra det straffbart att avbilda profeten. Andra menar att yttrandefriheten är en grundläggande frihet som de andra friheterna bygger på. Om vi ansluter oss till det sistnämnda alternativet betyder det att det skulle vara lika fel att göra det straffbart att förneka Förintelsen, vilket det idag är i många europeiska länder inräknat Tyskland, Frankrike, Polen och Spanien.
Den allmänna slutsats som kommer fram i många debatter om islam är att den är inkompatibel och oförenlig med det västeuropeiska samhällets liberala och demokratiska värderingar, principer och institutioner.
För att visa på denna konflikt mellan islam och de europeiska värderingarna brukar de som har denna uppfattning understryka den genom att hänvisa till huvudduken eller de muslimska kvinnornas slöjor.De huvudargument som används i den öppna debatten är: å ena sidan kräver sekularisterna att religiösa symboler ska bort från det offentliga rummet som t ex skolan, universitetet och domstolarna. De menar att religiös praxis enbart ska utövas privat. Detta argument kopplas ofta till frågan om islams förtryck av kvinnan:
huvudduken uppfattas symboliskt som ett medel för detta och därför borde det införas slöjförbud. Dessutom hävdas det att huvudduken mera är ett uttryck för en politisk ideologi, d v s islamisk fundamentalism, än en religiös symbol. Å den andra sidan höjs röster för större tolerans inför religiösa skillnader och för rätten att bära huvudduk som synligt tecken på religionsfrihet. En annan åsikt är att förbudet skulle innebära ett omyndigförklarande av de muslimska kvinnor som av egen fri vilja bestämmer sig för att bära slöja.Variationer & Fördjupningar
- Jämför den status som bilder har i islam med den som de har i andra religioner som (se till exempel Ruth Gschwendtner-Wölfle, s. 30, om buddhismen)
- Undersök andra scenarios. Vad är det som utmärker städerna i den muslimska världen? Vilka är huvuddragen? Hur skiljer sig stadsplanering och arkitektur där från hur det ser ut i europeiska länder?
Frågor
- Vilka huvudsakliga egenskaper tillskrivs den islamiska världen av västerländska författare?
- Har inställningen till islam förändrat sig över tiden? I så fall: vilka händelser och/eller skäl är det som har åstadkommit det?
- Hur har dessa förändringar påverkat valet och användningen av islamiska symboler och bilder?
- Varför har slöjan blivit en så kraftfull symbol att dess användning måste tas upp av västerländska regeringar och domstolar?
- Hur kan man förklara de skillnader i attityd gentemot slöjan som finns i olika länder (t ex Storbritanniens låt-gå-attityd, i motsats till den strikta åtskillnaden mellan stat och religion i Frankrike)?