Innehåll

Det har blivit vanligt att hitta historiska foton i det offentliga rummet. Ett växande antal bilder används i utställningar, böcker och dokumentärprogram i historiska ämnen. Även i annonser, inredningar och dekorationer i t ex hotell och restauranger och i näringslivets miljöer griper man tillbaka på “gamla” fotografier.

Varför finns idag ett så stort intresse för bilder från det förflutna? Digitala mediaarkiv, fotobyråer och Internet har gjort det lättare att få tag på historiska fotografier, och bildbehandlingen har också blivit enklare. Men det är inte det enda skälet. Fotografierna som så lätt tycks leda oss in i en förgången värld berör oss, de utlöser känslor i oss. Just nu upplever vi en allmänt pågående “historisering”. Men det som fotografierna bjuder på är ett manipulerat perspektiv av en verklighet som vi inte (längre) kan förstå.

Syfte

Vi undersöker i mindre grupper denna mestadels enfärgade äldre bildvärld med collageteknik. Ur de känslor som frigörs genom bilderna skapar vi en historia, ett manus. Vars och ens upplevelser i smågrupperna tas sedan upp av hela gruppen vid presentationen av collagen: alla de olika historier som samma uppsättning bilder genererar visar hur mycket motivens uttryckskraft beror på elevernas manus, i vilken ordning de väljer att presentera sekvenserna, deras egen bildförståelse och texter. Till och med fotografierna, som ju ska visa hur det ”egentligen” var, ger utrymme för en mängd tolkningsvarianter från den ena ytterligheten till den andra. När vi ser en utställning, när vi tittar på historiska dokument eller läser böcker med äldre bilder bör vi alltid ställa oss samma fråga:”Varför just denna form av presentation? Vad är det de vill uppnå med den?”

Om vi vill förstå de historiska bilderna måste vi känna till både fotografins historia och de omständigheter som rådde när bilderna kom till, och hur de användes. Den typen av expertkunskaper ska komma fram först efter gruppresentationerna. Syftet är att förmedla till deltagarna hur beroende också historiska fotografier är av det sätt som de presenteras på, och att träna deras uppmärksamhet. Samtidigt ska alla stimuleras att med hjälp av ytterligare information läsa och förstå bilderna på nya sätt.

Upplägg

Övning 1
Grupparbete
Deltagarna delas in i små grupper med högst fem personer i varje. Grupperna får varsin uppsättning likadana historiska fotografier. De bör arbeta med fotokopior av bra kvalitet i A4-format eller foton av originalen. Det är viktigt att fotona är från olika perioder och att motiven är varierade. För att engagera deltagarna ytterligare kan du be dem att ta med egna bilder. Det ska vara foton som man kan diskutera kring: vem, när, hur då, vad, varför…

Varje grupp gör sedan en liten utställning. Här finns inga riktlinjer. Vad utställningen ska heta, urval och bildbehandling överlåts helt till deltagarna. De kan alltså klippa och förändra och lyfta fram bilderna som de själva vill. Medan de ser på (de obekanta) bilderna kommer varje grupp överens om ett “manus” och illustrerar det med hjälp av ett eller ett par collage. Efter ungefär en timme bör “miniutställningarna” vara klara att visas upp, med monterade bilder och med eventuella rubriker och bildtexter utskrivna.

Sedan ska de olika grupperna presentera sina utställningar. Här är det viktiga själva det koncept som har legat till grund för varje collage, och på vilket sätt det har realiserats. Efter varje grupps presentation kan det ges utrymme för frågor och kommentarer från de övriga. Därpå följer en analys av de bilder som har använts och hur de fungerar i utställningarna. Här utnyttjas moderatorns – men också deltagarnas – expertkunskaper för att på olika sätt öppna den bildvärld som ryms i det använda materialet. Alltefter utbildnings-och kunskapsnivå kan nu ytterligare kunskap tas fram. Det kan handla om fototeknikens utveckling, om dräkthistoria, eller lokalhistoria. Det kan vara familjehistoriska uppgifter och information från många andra områden som används till att fördjupa kunskaperna om bilderna. Det är viktigt att sätta in människor och föremål i en historisk kontext, men också att väcka empati och känslor.

Övning 2
Fördjupning
Analysera bild 5 med hjälp av rollspel, se också grundboken ”The Learning eye – Contributions to visual literacy” (Del I, s. 157). Också här arbetar deltagarna i smågrupper, och återskapar bilden av de två pojkarna. Om det finns en digitalkamera kan den användas. Här är det viktiga att grupperna försöker återskapa situationen och särskilt då gestalternas kroppsspråk. Alla i gruppen ska få pröva på de tre rollerna – de båda pojkarnas och fotografens.

Använd sedan samtliga deltagare för att strukturera de intryck som de fått genom kroppsspråkövningarna. Försök samtidigt beskriva de två pojkarna: självsäker/osäker, fattig/rik och så vidare. Läs sedan informationen på sidan 125 i grundboken (Del II) för att berätta för gruppen om rollfördelningen mellan de två pojkarna, och fotografens roll. Jämför detta med de tolkningar som deltagarna redan har gett.

Bilderna på sidorna 154-156 i grundboken (Del I) kan användas för att analysera kroppsspråket mer i detalj. Under rubriken “Sätt in dig själv i bilden” finns flera teman att välja på. Förutom en generell analys av porträttbilders funktion och mening kan man peka på klassskillnader genom tiderna. Om du då använder bilderna i boken är det lätt att visa hur pass litet både kroppsställningar och rekvisita i porträtten förändrades, hur alltså de tidiga fotograferna övertog ett äldre bildspråk. Denna del kan också mycket väl kombineras med Margareta Gynnings (s. 18) och Eva Saros (s. 22) båda workshops.

Som avslutning eller som ett alternativ kan ni arbeta med de manipulerade fotografierna på sidan 165 i grundboken (Del I). De ganska grova grepp som har använts kan få igång debatter i olika riktningar. De kan handla om “rätten till din egen bild” eller om de möjligheter till en alltmer duperande bildmanipulering som digitaltekniken ger. “Förväxlingshistorierna” på CD-skivan Action – där historiska foton kombineras med olika texter i en virtuell utställning – kan användas för att tematisera bildens beroende av textinnehållet.

Frågor

• Var i min omgivning används historiska foton?
• Vad känner jag själv när jag ser på de bilderna?

• Varför presenteras bilderna just på det här sättet och var kan jag få veta mer om bilderna?