Innehåll

Fältstudier och deltagande observation är metoder som används inom antropologi och i tillämpad sociologisk forskning. Att befinna sig på en plats och observera vad som pågår, föra anteckningar, försöka dra slutsatser av det man har varit med om är ett sätt att bygga upp kunskap om människor och deras relationer till varandra, om samhället och kulturen. Metoder som beskriver händelser och beteendemönster används för jämförelser i syfte att upptäcka skillnader och likheter – för att bättre kunna förstå de kulturella variationer som finns i världen.

Dagens fältstudier använder de möjligheter som audiovisuella tekniker ger. Att se och höra människor tala och skratta kan ge en känsla av närhet, av att ett möte mellan människorna på skärmen och publiken framför den är möjligt. Textremsor kan överbrygga språkbarriärerna. I det här avsnittet kommer ni att göra en virtuell fältstudie genom att se på en etnografisk film. Ni ska få några frågor med er på vägen så att ni vet vad ni ska leta efter. Medan ni ser filmen får ni en ökad förståelse inför de människor som ni möter på skärmen, deras livsstil, kultur och samhälle.

Hela vår vakna tid är vi aktiva betraktare. Eftersom vi måste tolka varenda bild vi får framför oss ser vi inte bara med ögonen, utan vi använder också vårt förstånd. Ändå är det inte säkert att vi lägger märke till allt som vi ser. Större delen av tiden använder vi faktiskt våra sinnen till att undvika olyckor och hålla oss kvar på fötterna. I den här övningen ska ni försöka lägga märke till så mycket som möjligt av det som ni ser och hör. Ni kommer att få se en dokumentärfilm från sydvästra Kina, där ni ska besöka en by som tillhör Baifolket. För de flesta av er blir det en exotisk upplevelse, eftersom vardagslivet för dessa människor på många sätt skiljer sig från hur ni själva lever. Det gör det faktiskt också intressantare för er att göra observationerna och på ett sätt enklare, eftersom det hjälper er i arbetet med att jämföra ert eget liv med andras, och att lägga märke till skillnaderna.

De människor ni lär känna på skärmen är herr och fru Yang, deras son och hans hustru, deras barnbarn och grannar. Före den kinesiska revolutionen ägde Yangs familj alla husen runt gårdsplanen. Men eftersom familjen då ansågs som godsägare konfiskerades deras egendom och fördelades till behövande familjer. Yang själv fick ha kvar ett par rum i hörnet av gårdsplanen. I filmen får ni lära er gårdens historia, men ni gör klokt i att koncentrera er uppmärksamhet på människorna och deras relationer, hur de lever tillsammans med djuren, de redskap som de använder och allt annat de har omkring sig. Då kommer ni att bygga upp en förståelse för människornas vardag, hur de umgås och behandlar varandra och hur de försörjer sig.

Filmens observationsmetod
Filmningen är gjord ur ett aktivt betraktarperspektiv. Kameran arbetar med långa, lugna bildsekvenser utan snabba scenväxlingar eller klistr. Gestaltningen vill ge åskådaren känslan av att själv stå bakom kameran och som betraktare följa händelserna genom kamerans sökarfönster. Långa tagningar respekterar tid och rum kring det som händer, utan att någon annan kamera kommer in från nya vinklar. Idén med filmen är att ge er som åskådare möjlighet att kika över skuldran på den som håller i kameran och dra egna slutsatser, baserade på era iakttagelser genom kameraögat.

De filmiska grepp som används i de flesta dokumentärer, särskilt i TV-produktioner, skapar distans mellan åskådarna och människorna i filmen. Mer vetenskapligt orienterade etnografiska filmare vill som motsats till det hellre ha mer autenticitet i hela filmprocessen som sådan. Genom att använda naturligt ljus och handkamera anstränger sig den observerande filmmetoden för att föra åskådaren i “opåverkat” skick närmare det som händer, utan kompletterande bilder från kameror placerade längre bort, och genom att avstå från filmmusik och speakerröster. Utan kommentarer eller andra grepp som skulle kunna fungera manipulerande uppmuntras du som betraktare att bilda dig en egen uppfattning.

Reglerna i de så kallade Dogma-filmerna, formulerade för ett antal år sedan av den danske regissören Lars von Trier, syftar till att göra framställningarna mer autentiska och övertygande. De reglerna motsvarar till stora delar det arbetssätt som de flesta renläriga dokumentärfilmare och etnografiska filmare har. TV-producenter och de som gör spelfilm brukar idag använda sig av Dogma-reglerna för att deras filmer ska ge intryck av autenticitet och realism.

En film består av enskilda sekvenser, och för att vi ska få en känsla av att de olika delarna hänger ihop måste vi reflektera över det vi ser. Den mentala mobilisering av vetande och erfarenheter som måste till för att överbrygga gapet mellan sekvenserna har att göra med en hel rad kulturella, historiska, men också personliga, erfarenheter. Finns det kanske människor, aktiviteter eller händelser i filmen som du påverkas särskilt starkt av? Blir du överraskad och upptäcker fördomar du inte visste att du hade?

En författare kan avstå från att ge onödig information i sin text, men det kan inte en filmare. Filmbilderna är bärare av en mängd oavsiktlig information som kan distrahera tittaren och stjäla uppmärksamhet från det som är filmens huvudsakliga budskap.

Var det någonting i filmen som distraherade dig? En film fungerar som en mer eller mindre öppen text, genom att den kan tolkas på en mängd olika sätt. Den observerande filmmetoden ger oftast just en mer öppen “text”. Och ändå är det som om betraktaren ser ett utsnitt ur verkligheten som är präglat av filmaren.

Sist och slutligen: fältstudier handlar först och främst om att konstruera bra frågor som kan bearbetas på fältet. Vilka frågor skulle du ta upp om du besökte den här gården?

Frågor

• Vad kan du säga om den inramning av verkligheten som filmarna gjort här?
• Vad finns att säga om hur filmarna påverkat verkligheten i denna film?
• Herr Yangs mor, inte hans far, tillhörde godsägarfamiljen. Männen i familjen dödades eller arresterades under revolutionen, och de själva och deras familjer förbjöds att återvända till gården. Men herr Yang och hans mor blev anvisade två rum i ett hörn av den innangård som varit deras. Vad säger oss detta om genusnormer och om mäns och kvinnors ställning i det gamla Kina?
• Med ledning av det du nu kunnat se i filmen: vad kan du säga om dagens genusnormer i detta kinesiska bondesamhälle?
• Vilka iakttagelser kan göras när det gäller ålderns betydelse för dessa människors relationer?
• Hur skulle du vilja beskriva de ekonomiska processerna i deras samhälle?
• Hur försörjer sig dessa människor?
• Vilka resurser och råvaror är det som utnyttjas?

• Hur skulle du vilja beskriva deras livsstil?